Det är bara glas. De kan fungera som de stora glasbrukens experimentverkstäder och ta fram förlagor till de produkter som sedan tillverkas i lÃ¥nga serier. Åtskilliga 1700- och 1800-talsglas frÃ¥n Kosta har bevarats till vÃ¥ra dagar. När det gäller de glasbruk som fortfarande hade enbart emballageglas i sortimentet, sÃ¥ kan man förvisso pÃ¥stÃ¥ att de redan nu saknade framtid. Det var 1918. Mikael representerar den nya generationens glaskonstnär som både formger och tillverkar sin konst själv. Den enda fördelen synes vara att friskt kapital kommer in i en bransch som ekonomiskt börjat gÃ¥ pÃ¥ knäna. Han skapade serviser som Spisa Ribb, Berså och Birka, Den här boken är en översikt över 1900- och 2000-talens svenska stolar och deras formgivare Svensk keramik från 1900-talets mitt Ett av de bästa fynden att leta efter på den svenska antikmarknaden är svensk keramik, mycket tack vare de fina keramikverkstäder och duktiga formgivare som klev fram runt 1900-talets mitt Förslaget till placering var radikalt men ej nytt – mitt pÃ¥ Stortorget mellan residenset och Stadshotellet. Men ryktet flyger snabbt och debattvÃ¥gorna efter den första storskulptursuccén hade knappast lagt sig förrän det var dags igen. Men man skall ingalunda förledas tro att detta nya steg ledde till nÃ¥gon form av revolution. Själv är jag mycket förtjust i elefanterna, som framställdes i ett flertal färger. Lite varstans i skogarna finns slagghögar frÃ¥n en primitiv järnhantering, vars produkter och avsättningsomrÃ¥den vi inte känner. Han lämnade sin arbetsplats i sÃ¥väl ilska som besvikelse över de nya tider som nu rullade in. Rolf Sinnemark, född 1941 i Stockholm, svensk glaskonstnär, formgivare – och fiskare, sedan många år verksam i Rone på Gotland. Själv hade Vicke en god historia rörande ett glasblock, som fanns utställt pÃ¥ Kosta glasbruk. Och Vicke hade redan planerna klara, legendens S:t Sigfrid och de tre systersönerna skulle utgöra motivet. Eller tänk dig en glasprisma, som i sig inte är nÃ¥gonting speciellt. Jag pratade med Bertil och fick klart för mig att han fortsatt att utveckla sin gjutningsteknik med skulpturer som föreställer skeppsvrak och stad, bÃ¥da i svart. Det är alltsÃ¥ frÃ¥gan om att med goda varumärken som bas söka fÃ¥ ut det svenska budskapet pÃ¥ en global marknad till regioner som Europa, USA, Australien och andra delar av jorden. Kostas i och för sig redan stabila grund hade fÃ¥tt ytterligare förstärkning. Sanningen är väl närmast att Vicke gjort sitt och att Erik Rosén, som den mycket drivande chef han var, engagerat nya formgivare, bland andra paret Ann och Göran Wärff. I juni 1967 visade Kalmar konstmuseum glas av de fyra Kostakonstnärerna Vicke Lindstrand, Mona Morales-Schildt och Ann och Göran Wärff. Följden blev att Vicke nu saknade anställning men att han för den skull inte var arbetslös. Man brukar säga att glasbruken i sydöstra SmÃ¥land i det begynnande 2000-talet säljer ungefär femton procent av sin tillverkning direkt vid glasbruken. Själv har jag haft förmÃ¥nen att kunna betrakta ett av de bästa glasblocken. Lindstrands Pärlfiskaren tar mÃ¥hända priset, samklangen mellan själva linjespelet, rörelsen hos figurerna och materialets egen rytm är fullständig. Järnvägen var fortfarande bruksorternas store transportör av sÃ¥väl gods som de människor som hade anledning att bege sig till närmaste stad eller mÃ¥hända ännu längre bort. Artikeln finns publicerad i Svenskt glas under sex sekler. Men ännu spelar den gamla goda orkestern sin slamrande symfoni. Nya intressanta glasyrer experimenterades fram i samverkan med laboratoriet. Vicke levererade t ex en gÃ¥ng i världen teckningar till barnböckerna Hur kamelen fick sin puckel av Viveca Lindfors, Macky av G Högelin och Björnjägaren Klomma av C B Gaunitz. En administrativ förändring ägde rum omkring 1970, dÃ¥ Hälleberga socken fördes över till Nybro kommun i Kalmar län. Hans arbeten utmärktes i allmänhet av en grund, föga plastisk gravyr med utpräglade rytmiska värden och klassisk hÃ¥llning (Pärlfiskare 1930) och har ofta en avgjort monumental prägel även i litet format (Franciskus och korsfästelsen 1939). Han har understundom lyckats sÃ¥ väl att man inför hans glaskompositioner fÃ¥tt en känsla av att man stÃ¥r inför verk, som danats av materialiserad luft. Jag minns särskilt dess skvalpande och puttrande flöde, kring de genomskinliga om djup havsflora erinrande glasformerna frÃ¥n den sommarljumma invigningskvällen den 5 maj, dÃ¥ frackklädda herrar och damer i stor gala svalkade sig i dess kyliga glitter efter festmiddagen under en vÃ¥rhimmel av sydländskt mättad blÃ¥nad. Fortfarande brann de gamla kakelugnarna och köksspisarna, men även pÃ¥ bostadsfronten var det mÃ¥nga som vädrade morgonluft. Där fick han god nytta av tekniska studier som han sedan lÃ¥ng tid bedrivit. Simon Gate avled 1944, medan Hald levde och var verksam ända till 1980. Allt det material som samlats in under arbetets gÃ¥ng förvaras i SmÃ¥lands museum och hÃ¥lls tillgängligt för dem som är intresserade. Simon Gate kom 1916 till Orrefors glasbruk. Eftersom bränslet i begynnelsen var en viktig lokaliseringsfaktor växte glasbruksorterna upp kring en glashytta som byggts pÃ¥ en plats med goda garantier för framtida vedleveranser. Men de kommer tillbaka pÃ¥ samma sätt som ledmotivet i ett musikverk. Detta sagt som ett tröstens ord till fontänens upphovsman, Viktor Lindstrand, som gÃ¥r omkring och ser lite melankolisk ut bland konstnärskollegerna härute. Han ägnade serieprodukten samma omsorg som den unika praktpjäsen. Och när jag tänker tillbaka pÃ¥ de försteviolonister jag arbetat med, sÃ¥ mÃ¥ste jag i första hand peka pÃ¥ Knut och Gustaf Bergqvist och Bengt Heintze. Han insÃ¥g förvisso att en god arbetarstam var hans främsta tillgÃ¥ng, och han mÃ¥nade om sin arbetskraft. SÃ¥ gör även Bergdala. Men nÃ¥gra Ã¥r senare – denna gÃ¥ng i läroverket – gick det lite sämre. Men med gravörens verktyg var det nÃ¥got annat. Pjäsen väckte berättigad uppmärksamhet även i andra sammanhang och symptomatiskt nog var det Göteborgs-Tidningen som skrev följande: När sedan konstnärerna Gate, Hald och Lindstrand arbeta med gravyr, blir resultatet konstglas av högsta rang. Kunna spela pÃ¥ rätt sätt. Och förresten vad hade herrarna i frÃ¥ga pysslat med utan sin konstnär och utvecklare? Men lÃ¥t oss denna gÃ¥ng hoppas och tro att pÃ¥stÃ¥endet är felaktigt. Detsamma gäller även en stor del av ordvalet i texten. Hon säger själv: Jag kan inte med ord uttrycka min tacksamhet över att jag fick en sÃ¥dan läromästare. Växjö har – i likhet med mÃ¥nga andra gamla köpstäder – ett eget skyddshelgon, S:t Sigfrid. Moderns boa fick släppa till hÃ¥r som bands ihop och försÃ¥gs med skaft. Han har sÃ¥ enormt mycket att lära ut och varje gÃ¥ng jag träffar honom känner jag att jag bara stÃ¥r i början av min lärobana, att jag har sÃ¥ oändligt mycket mer att lära om glaset och dess möjligheter. Därför har ocksÃ¥ flera kapitelrubriker fÃ¥tt formen av musiktermer. Fritz Blomqvist och Eva Jancke-Björk engagerades för att teckna och ta fram nya former. De fyra glasbruken Bergdala, Rosdala, Skruf och Älghult samlades under en gemensam ägare, nämligen Svenska Glasbruk. Den smÃ¥ländska glasbruksbygden växte fram och dess verkliga guldÃ¥lder inträffade under Ã¥rtiondena kring 1900. I sanning ingen lätt uppgift även om det svenska glaset fortfarande har ett gott rykte och en bakgrund som förpliktar till nya stordÃ¥d. Från Orrefors glasbruk i småland, och formgivare som Erika Lagerbielke, Gunnar Cyren, Ingeborg Lundin, Simon Gate och Sven Palmqvist finner du skålar, vaser och andra glasföremål. Även grupparbete och organiserat samarbete studioglashyttor emellan förekommer. Eric Åfors insÃ¥g att det bästa han kunde göra var att satsa pÃ¥ den unge Erik Rosén och ge honom fria händer att leda utvecklingen hos sina tre glasbruk. Var Växjöborna nöjda? Det glada 60-talet som varade i femton Ã¥r Motiven är allt frÃ¥n kvinnofigurer och lekande barn över djurgestalter till bÃ¥tar, New Yorks Manhattan och tjurfäktare. Energikrisen 1973 ledde till ett fördubblat oljepris, vilket i sin tur ledde till konstruktion av allt mer bränsleeffektiva ugnar. Han eller hon mÃ¥ste helt enkelt tycka om produkten och själv tro pÃ¥ den. Sommaren 1981 visade Bengt Heintze sin senaste produktion pÃ¥ SmÃ¥lands museum. Samtidigt var fortfarande ett femtiotal glasbruk i drift i hela landet med en tydlig koncentration till sydöstra SmÃ¥land. Där kunde det stÃ¥ Kosta, MÃ¥lerÃ¥s, Flygsfors, Surte eller nÃ¥got annat. Han berättar själv: ”NÃ¥gon gÃ¥ng under 1951 ringde man frÃ¥n Kosta och frÃ¥gade om jag ville börja där. Men det fanns även mycket annat av vardagens glasvaror som fortfarande tillverkades manuellt. Nu är det nu. Hur tänker han egentligen, den store bullrande mannen mitt i orkesterdiket?  Han som ger musikerna notblad och som i varje ögonblick vet vad bÃ¥de musiker och musik tÃ¥l. Och sÃ¥ blev det. Vi sÃ¥g till att bli ensamma i hyttan med vÃ¥ra experiment. FrÃ¥n Stuttgart i Västtyskland till Norrköping i Österötland är det faktiskt en ganska lÃ¥ng väg, för att travestera en gammal fin 40-talsschlager. Det är nÃ¥got liknande med Bengt. Förväntningarna överträffades, för Vicke gjorde revolution när han införde nya tekniker och former. Han tycker om studioglashyttorna främst därför att de är smÃ¥ enheter som tar väl hand om konstnärliga ambitioner och sätter hantverket i centrum. ”Prisma” är 11.5 meter hög. Och detta är brukets sortiment, dess ansikte utÃ¥t mot den breda kundkretsen. En förhoppning finns frÃ¥n oss alla som älskar hantverksmässigt framställt glas: MÃ¥ de lyckas! Utställningen pågår till 27 februari. Om vi därför tar vara pÃ¥ kunnigheten sÃ¥ kommer hantverket att bli allt värdefullare ju fler maskinprodukter som framställs. Ett annat problem var givetvis det totala bortfallet av en stor och mycket lönsam exportmarknad. Och han blev glaskonstnär av en slump, just därför att han kände glädjen i det han fick göra. Men om det hör till utvecklingen att ta bort arbetsglädjen i övertro pÃ¥ tekniken, dÃ¥ gÃ¥r alltsammans Ã¥t skogen. Ja, vad säger man? Och där gör de en bestÃ¥ende insats samtidigt som de själva framställer goda produkter. I vÃ¥rt näromrÃ¥de kan vi peka pÃ¥ Rosdala och Pukeberg och om vi gÃ¥r lite längre bort, sÃ¥ hittar vi FÃ¥glavik i Västergötland. Det är nÃ¥got exotiskt och framför allt nytt som präglar Vicke Lindstrands inträde i keramikens värld. Orrefors var inte först bland glasbruken dÃ¥ det gällde att anställa konstnärer. Jo, om han var av det kreativa slaget och insÃ¥g att nÃ¥gonting ganska snart behövdes för att ersätta den gamla tillverkningen av flaskor, burkar, glödlampor och annat, sÃ¥ spanade han in i den kommande efterkrigsmarknaden och vad den skulle kunna tänkas vilja ha. Vackert och experimentellt konstglas tillverkat med omtanke och kärlek till materialet. Han har varit med nästan otroligt länge och han har prövat pÃ¥ allt i glasets förunderliga värld. Orrefors tidigare byggnader, 2018. Den blev världens största glasskulptur, för denna gÃ¥ng användes 3000 skivor Emmabodaglas med en sammanlagd vikt av 45 ton. I nÃ¥gra fall etablerades glasbruk i anslutning till eller som ersättning för de smÃ¥ländska järnbruk som kom att föra en alltmer tynande tillvaro under 1800-talets andra hälft. Detta ledde i sin tur till framsynta och lÃ¥ngsiktiga investeringar genom utbyggnad av sÃ¥väl industrianläggningar som omgivande samhällen. PÃ¥ Trelleborg introducerade jag gravyrstiftet och jag tog det med mig till Kosta. De bläddrar och finner att artiklarnas nyhetsvärde sedan länge förklingat. Av de gamla glasbruken Ã¥terstÃ¥r inte mÃ¥nga i det begynnande 2000-talet, bara ett drygt tiotal. Jag hyser all aktning för kunniga försäljare och marknadsförare. Läsaren tycker mÃ¥hända att takten börjar bli lÃ¥ngsammare Ã¥ren kring 1970. Lindstrand visar här för första gÃ¥ngen en helt ny metod, kallad polyoptisk dekor. Den 17 juni detta Ã¥r skrev Kronobergaren: Legend i Glas blir realitet! Albert Ahlin lämnade redan 1918 sin befattning och efterträddes av den erfarne glasmannen Edvard Strömberg, som senare tillsammans med hustrun Gerda skulle komma att bli än mer välkänd genom sina insatser vid Eda och Strömbergshyttan. Det erhÃ¥llna privilegiet innebar rätt att starta masugn, stÃ¥ngjärnshammare och manufakturkammare. Av dem lÃ¥g 39 i SmÃ¥land. Där fortsatte han sin verksamhet i intimt samarbete med Studio Glashyttan i Åhus, där de gamla vännerna Hannelore Dreutler och glasblÃ¥sarmästaren Arthur Zirnsack nu hade sin verksamhet. Det gällde att balansera de farliga tendenserna till sjunkande lönsamhet mot viljan att höja de konstnärliga och utvecklande ambitionerna. 1936 var det dags för nästa steg när Ernst Johansson och Eric Åfors köpte det anrika men dÃ¥ hÃ¥rt skuldsatta Kosta glasbruk. I samband med öppnandet – som för övrigt skedde till ackompanjemang av tre glastrumpeter – formulerade den välkände glasblÃ¥sarmästaren ungefär detta: Min strävan gÃ¥r ut pÃ¥ att med mina händer forma glasmassan till nÃ¥got som nÃ¥gon skall ha glädje av, att vara den som själv finner glädje i att arbeta med ett sÃ¥ fint material som glas. Visst, Europa vaknade upp ur sin mardröm, och mÃ¥ngen svensk glasbruksdirektör stod där och gnuggade händerna inför tanken att fÃ¥ Ã¥teruppta den export som blivit sÃ¥ drastiskt avbruten vid krigsutbrottet 1939. Sedan gick allt av bara farten. Känner du att du inte kommer kunna sluta störa dig på det eller tycka att det är pinsamt att servera dina gäster i dessa glas – gör dig av med dem. Ett stort antal miljoner kronor av statliga medel pumpades in i branschen, nÃ¥got som hjälpte mÃ¥nga av glasbruken över den första tröskeln. Vicke Lindstrand uttalade sig själv i SmÃ¥landsposten i januari 1965 och sade bl a att det inte är nÃ¥gra problem att göra en glaspjäs pÃ¥ 5-10 kilo. Även regionalpolitiska Ã¥tgärder var en del av programmet. Produktionsvolymen hade knappast minskat. Red. I stället skall försäljaren kunna peka pÃ¥ den kunnighet som ligger bakom föremÃ¥let och den kvalitet det representerar. Men det fanns de som mycket snabbt insÃ¥g att framtiden knappast bestod i konserveringburkar till hemmen eller laboratorieglas till landstingens sjukhus. I det sammanhanget är glasblocken eller ”isblocken” värda att nämnas, för de är Vickes egen idé och har genom Ã¥ren mötts med alltifrÃ¥n beundran till rynkade pannor. Men hur han ser pÃ¥ sig själv och vad som är hans egen uppfattning om musiken, musikerna, arrangörerna och konserthusägarna Ã¥terstÃ¥r att utröna. Han lyckades fÃ¥ sina medarbetare – även försäljarna – att inse, att bättre kvalitet inte innebar sämre lönsamhet. Och han har en vision: LÃ¥t de smÃ¥ hyttorna fÃ¥ bli de stora glasbrukens experimentverkstäder, lÃ¥t dem söka nya vägar och utveckla glaset. Allt ändrades med en glasblåsare på Orrefors … För Vicke själv var fontänen nÃ¥gonting nytt och spännande att fÃ¥ Ã¥stadkomma, och han följde själv med den dyra glaslasten över Atlanten för att kunna övervaka monteringen. Och sedan Edward Hald övertagit direktörsstolen efter Harald Danius 1933 deltog Orrefors flitigt i utställningar bÃ¥de inom och utom landet. Åren 1953-54 hände en annan väsentlig sak, nämligen uppförandet av den nya glashallen, ritad av arkitekten Bruno Mathsson. Ytterligare pjäser bör nämnas och det är den pokal kung Gustav VI Adolf fick vid invigningen av den nya glasavdelningen i SmÃ¥lands museum 1962 samt ett fat med graverat riksvapen, som sagde konung 1967 överlämnade till pÃ¥ven. Det var en frÃ¥ga om socialt ansvar, och detta ansvar hängde framför allt ihop med att efterkrigstidens glasbruksdirektörer ocksÃ¥ hade sina rötter i brukssamhällena och därmed var väl medvetna om de villkor som rÃ¥dde. Välkommen till Orranäs Glasbruk Nu är olja, gasol och elström allenarÃ¥dande. Den mest kapitalstarke var mÃ¥hända Eric Åfors, som tidigt tagit över Åfors glasbruk och redan 1936 även köpt Kosta. Jag kan inte sätta upp skylten värper mellan nio och fem”. Den fjärde generationen formgivare kan mÃ¥hända sägas ha inletts med Gunnar Ander, men det stora genombrottet kom när Erik Rosén lockade Erik Höglund till Boda.